Rundare än lång......Av Andreas Dybedahl

Lördag 29 och 30 maj hade jag och Jocke ”minken” Eriksson bokat in Ruda fiske, lördagen startade i Kungsängen 07,30 då bilen rullade iväg. Jag plockade upp Jocke på vägen för vår avresa mot Sporting i Örebro där vi ska lösa fiskekort inhandla lite nödvändiga och onödvändiga saker. Efter en massa pladder och betalande kunde vi nu styra kosan mot vårt slutgiltga mål.

Vi var framme vi sådär 12 tiden, en mycket trevlig sjö av skogskaraktär med massa gungfly runt, ett litet bad, grillplats och utedass. Vi tog oss en promenad runt sjön och insågsnabbt att det blir inte lätt att sitta någon annan stans än dem redan befinliga platserna. Minken hittade och rensade en bäverstig i vassen för sitt nattliga mål i jakten på Rudorna. Jag själv valden en plats ca hundratalet meter därifrån, det var en platform placerad på riktig gungfly, minsta rörelse och vågor rullar iväg från glungflyet.

Mäskning tar fart, men i denna sjö finns bara Ruda och gädda varvid den vanliga mäskningen med stora och många bollar dunsar ut i sjön så mäskas det här endast med köttbullestora bollar, ett par tre st räcker för att det ska lukta godis och så loosfeeda med 10-15 majskorn, känndes puttigt, speciellt för den forne tävlingsmetaren Minken som är van att skicka iväg kilovis med mäsk.

Platserna klara, men hungern gör sig påminnd varvid stormköket åker fram, bacon, kassler rörs ihop med pastasås och serveras med pastaskruvar. Tänkt att så enkel mat smakar så gott i naturen. Vi smider planer, tankar och funderingar försöker redas ut samtidigt som vi släcker törsten med varsin öl. Klockan närmar sig 18,00 varvid vi tar våra fiskesaker och beger oss mot våra platser, två flöten ligger snart tätt intill vassen och väntan på napp börjar..... När solen går ner börjar lite aktivitet ta vid, här och där ser och hör vi att rudorna börjar rulla i ytan och spänningen är nu mycket påtaglig. Minken sms:ar om att han har Rudor på mäskplatsen, pulsen och koncentrationen ger nästan en obehaglig knut i magen. När kommer nappet, kommer det öht nappa?! Natten gör sig påminnd och lysstavarna åker fram och apteras på flötena. En liten lös mäskboll åker ut för att ge nya doftspår i vattnet.

Mitt högra flöte vippar till och jag tappar fattningen och mothugget förblir totalt misslyckat och för sent. Jag plockar upp och betar om, mitt vänstra öga sneglar på det flöte som ligger kvar där ute, helt plötsligt reser det sig, ja det nästan viftar, signalen år så tydlig att jag blir förvånad, släpper det jag håller i och gör mthugg. Fast fisk, en tung kort och snabb rusning följer och kort därefter styr jag in en Ruda i håven. Det är först när jag lyfter in fisken och lyser med panlampan som jag inser att; Den här är ju jättefet. Jag ropar ut över sjön; Jocke, jag har en Ruda! Miken släpper allt och skyndar till mig och det gör även en annan trevlig kille vid namn Robban som sitter närmare mig än Jocke. Jag plockar fram vågattiraljerna, känslan att känna 2-kilos vågen gå i botten är obeskrivligt skön, ny våg plockas fram och den visar med flera vittnen underbara 2050g och mättes till nästan de groteska måtten 42,5cm lång och 44,5cm i omkrets. Minken och Robban återgår till sina platser efter att de fotograferat mig och fisken, jag börjar plocka i ordning mig själv och fiskegrejjerna för fortsatt fiske, men mitt i alla känslosvall som genomsyrar min kropp utbrister jag i ett vrål:

 JAAAAAAA ekar över hela skön. Minken svarade bortifrån sig med, har du en till fisk? Nä, säger jag, jag är bara så himla glad.

Natten fortgår, Minken ringer med andan i halsen, han har flera rudor som är ända fram till hans bankstck och äter, ryggfenor som bryter vattenytan, stjärtfenor som sticker upp ur vattent när de bökar i botten. Men ingen behagar äta det Minken så fint serverar. Jag själv har kontakt med 3st fiskar till, men de släpper efter efter att de just krokats. Synd som bara den, men jag är ändå så nöjd och belåtan att det inte gör så jätte mycket. Morgontimmen börjar gro och den långa dagen börjar göra sig påminnd, utan att ens märka det själv så somnar jag, vaknar 30-40 minuter senare, genomfrusen i den kylslagna morgonen.(bild) 

Jag avbryter fisket, går som en zombi mot tältet, där står redan Minken, genomfrusen även han. Vi bäddar ner oss i sovsäckarna och somnar.......

Jag vaknar dagen därpå kl 14.00, hungrig som en varg och sådär klassikt jätte kissnödig som man bara kan bli när man sover i tält.

Behoven uträttas och ny planer smids. Dagen fördrivs med att bygga en ny plats bredvid där jag satt, där såg jag mkt fisk i rörelse natten innan, det måste ge resultat och Minken ser nytt hopp om att få fisk.

På kvällen ansluter två till, det är Robban från igår och så den ”galne Dansken”. Vid 18 tiden sätter vi oss vid våra platser, jag börjar med att kasta ut min hemgjorda kratta för att röra runt i bottensedimentet, lägger ut nytt mäsk och intar en skön ställning i min stol och njuter av kvällsolen. Ingenting händer de tre första timmarna. Men vid 22 tiden händer allt, det börjar bubbla på min mäskplats, det bökar fisk i gräset framför mina fötter, som mest har jag tre bubbelstråk runt mina flöten och tre fiskar som simmar och fisar sina ryggfenor i vassen, irriterande nog simmar fisken och bökar i ”åttor” runt mina beten. Idag verkar de inte vilja ha kombinationen mask/maggot, varvid jag knyter på en mindre krok och aplicerar en enkel liten maggot. Placerar ut det där det bubblar som mest, resultatet kommer sekunderna senare, flötet vippar till och jag svara blixtsnabbt med mothugg, jag hinne ropa ut; ”Ja där satt d....”och så fjädar tacklet tillbaka och snurrar upp sig runt spöet i ett urjobbigt trassel. Mina svordomar ekade ut i natten och en bit bort hör jag ”den galne Dansken” svara, välkommen till Rudasjön.......

Därefter nobbar Rudorna maggot, jag har fortfarande minst 4st fiskar på platsen. Men de bara fortsätter att simmar i åttor runt mina beten, det är så otroligt frustrerande.

Mina små mäskbollar som jag fyller på med attackeras direkt i form av ännu mer bubblor, men betena förblir ännu mer orörda.

En bäver kommer sakta simmandes till höger om Jocke, simmar ut en bit, simmar sedan in mot mit håll, dess logvåg får flötena att guppa till, den vänder för att åter simma mot mitt håll,

Jag som just kom att tänka på banan och honungsmajsen vi inhandlat dagen innan, det fungerade inte igår, kanske fungerar det idag? Upp med en spöet, på med ett stort korn bananmajs, lägger ut igen, jag tittar till vart jag har bävern, den simmar nu 30 talet ut från mig. Jag plockar nu upp nästa spö, sätter på en bananmajs, sneglar på flötet som ligger ensamt där ute...... -Rör det på sig, nä, tittar ännu nogrannare, nä det ligger still, näa, det mäste röra på sig, jag lyfter spöt och känner hur kroken fäster i en fiskmun, jag reser mig hastigt och utbriset ”fisk” kraften i rusningen som tar vid får mig att tro på sutare, samtidigt som bävern vettskrämt slår sin varningssignal med svansen och plasket är enormt. Min rudas kraft tryter och jag styr in en lugn fisk i håven. Denna fisk är inte lika kort och fet, den mäter 44cm och är 41,5cm i omkrets, cikten stannar på fantastiska 1990g. Klockan är samma tid som för fisken igår, 23,30, en magisk tid för egen del. Två nätter kl 23,30 tog jag två storfiskreggistreringar samt krossade mit forna PB på 1490g.

Jocke skyndar fram till mig och skrattar över tajmingen när jag vrålar fisk och så plaskar en vettskrämd bäver straxt utanför, inom loppet av en bråkdels sekund snurrade minkens tankar om jag krokat en jätteruda eller om jag drillar bäver. Vi måste avbryta vårt fiske halvtimmen senare. Minken förblir fisklös tyvärr, vårt mål var att få en Ruda vilket kan vara väls så kepigt, att jag sedan får två megarudor gör det hela kanske lite orättvist.......men rudor är för den oninvgde oerhört kinkiga vad gäller att äta det den inte känner igen. Många är de specimenfiskare som slitit sitt hår över rudor som inte vill nappa på alla möjliga presenterade beten.

Vi plockar ihop, jag är nöjd, fruktansvärt nöjd, på väg hem i bilen, funderar och pratar vi om Rudafisket, teorier, funderingar, vad har vi lärt oss osv.? Det enda vi kan säga är att vi efter detta intressante fiske i denna otroligt trevliga sjö är att vi har mkt mer att fundera på än vi hade tidigare. Lite rikare på erfarenhet är vi trots allt. Jag släpper av Jocke i Enköping 0300, jag själv kommer i säng vi 5 tiden denna morgon, övertrött och full med nya intryck gör det svårt att somna.........vi ska dit igen, så snart det går!

  Fiskliga hälsningar,

Andreas