www.brofiske.net
Reportage 2005-05-24


The Big Pb turen, av Artne Hedberg...

 Jag jobbar för det mesta på kvällar så det hör inte till mina vanor att gå och lägga mig före ett på natten. Därför var det lite tungt att gå upp 4 och åka iväg till kusten med Musslan och Jan O för att fiska. Klart att det var lättare än att gå upp för att jobba, men ändå….. FYRA!

Vi var framme och la ner båten vid 6-tiden efter en korv och ”morgonbehovspaus” på en bensinmack, och färden mot ännu ett hemligt, världsberömt ställe tog sin början. Efter att ha riggat i ordning våra flötestrolling -grejer så surrade vi runt på innerskärgårdens bräckvatten fulla av förhoppningar. Vädret  var gråmulet med lite krusig vattenyta.-perfekt!

Efter en stund så klev det på något på Musslans bete. Nånting for runt som en skållad iller under vattnet och upp kom det en halvskaplig abborre på 700gram. Ja, det var ju alltid en början! När vi sakta gled förbi det ena ”säkra” stället efter det andra började förhoppningarna sjunka.

Jan O lessnade och började slänga krokförsedda träbitar i sjön och rycka in dom igen.Jag och Musslan gnällde på han för att han skrämde fisken med sitt jerkande. Rätt som det var så fick han en 3 kilosgädda på flötestrollingen som efter en stunds kaos fick friheten åter.  Tiden gick och efter några timmar hade det kommit upp några fler smågäddor. Jag fick en 4 kilos som efter ett hopp lyckades få loss tacklet ur munnen men kroka sig själv i analen igen. Janne drog några fler smågäddor och efter 4 ½ timmes tröskande med Jannes röv framför ansiktet, så började jag fundera på om det verkligen var värt att gå upp kl 4 och åka på en fisketur innan jobbet. Det hade kommit ut en båt till och dom höll på att drilla en fisk precis på samma ställe där Jan o hade fått sin sista jerkgädda. Vi beslöt att höja upp betena och gå närmare land. Jag satsade på att ha betet på en halvmeter. Nu skulle det upp några stycken! Hoppet började försvinna igen efter en stund utan ett liv. Det brukar ju vara så att när jag följer med så infaller aldrig dom där turerna med 20 landade gäddor och rekord som ryker.

Då var det nåt som högg på mitt spö så det tjöt i rullen. Jag gjorde ett kraftigt mothugg och det var rätt tungt. Sen,,,, ingenting. Jag vevade som en galning men jag kände inte ens tyngden av flötet men vevade på ändå. Några meter från båten tog det tvärstopp. Mitt uråldriga 2,75 lb karpspö fick formen av ett cykelhjul och en kort men intensivt rolig kamp fick gäddan i håven. Ner i vågsäcken för vägning. 9 minus 1 kilo för vågsäcken och fram med måttband. 101 cm lång. 100 klubben var ett faktum. Förra gången jag hade en över 100 fanns inte klubben!  Jag som aldrig har fiskat för att sätta person eller andra rekord satt där, trött, förvånad och glad. Jag slog mitt gamla pb med 2,6 kilo. Det kanske lönade sig att gå upp gristidigt och skippa mälaren ändå. Även om jag har inbillat mig att jag bara fiskar för fiskets egen skull, konsten att presentera ett bete rätt och få alla nya påhitt att fungera. Där satt jag och såg hur gäddan slog till med stjärten och försvann tillbaka ner i djupet och kände mig nöjd. Det kan ju bli en vana det här att försöka sätta nya pb och så småningom kanske andra rekord. Vaffa,,, jag är ju bara 49 och kommer säkert inte att dö än på några år. Jag hinner sätta rekord!

Se upp nu grabbar!

 

Arne

 

Ps. Alla fiskar sattes tillbaka och inga personer blev skadade under turen.