|
www.brofiske.net |
Mitt fiskeintresse började i tidig ålder då man fick följa
med farsgubben (en riktig gammal storfiskare), och fiska. Till en början var
det enbart mete med mask som gällde. Lillsjön i Kungsängen fick stå för
fisken. En gång i tiden fanns det stora abborrar där också. Lite senare blev
det även fisketurer på Mälaren där abborrarna fick sina bröder i Lillsjön
att framstå som blaha blaha. Senare inköptes även ett kastspö (sluten rulle,
morsan blev världsmästare i att reda upp trassel).
En dag var jag ute hos min faster och farbror och fick gå ner till deras sjöstuga och låna ett kastspö. Efter ca 3 kast fastnar jag i botten. Irriterad över detta rycker jag till i spöt och upptäcker att bottennappet i själva verket var en gädda. Med lite hjälp lyckades jag bärga krokodilen och gick stolt och visade upp den (skulle tro att den vägde högst 2 kg, men den var det största jag sett just då).
Åren gick och fisket fick mer och mer stå tillbaka för golf, flickor och musik (i valfri ordning). Till slut fiskade jag inte alls. Men förra året fick jag och en kompis ett ryck. Vi ringde min farbror och frågade om det gick för sig att komma ut och fiska ett par dagar och låna hans sjöstuga att bo i. Det gick naturligtvis alldeles utmärkt. Vi åkte ut glada i hågen, hoppade i båten och började vår jakt på superabborrarna. Redan första turen gav utdelning i form av en abborre på runt halvkilot som girigt slukade min mask. Dagen efter var vi ut till samma ställe och min kompis lyckades lura en abborre på närmare kilot till hugg. Mitt fiskeintresse var åter väckt och nya spön inköptes. Fiske i en put-and-take sjö ordnades in för att försöka drilla stora regnbågar.
Under en tur på internets underbara forum upptäckte jag så Bro Sportfiskeklubbs hemsida. Bilderna på abborrarna som herr Dybedahl stoltserade med fick mig att baxna. Genast kontaktade jag kassör Ohlsson och samma kväll betalade jag in pengar för medlemskap. Dagen efter lades en sen fisketur in i schemat för att testa mina nya hemmavatten. Bomtur förvisso men vafan, jag stod från land, testade en Super Spook för första gången och var småstressad. Men jag låter mig inte nedslås av detta. Jag vet att det finns en superabborre i Lejondalssjön som bara väntar på att sluka min Super Spook och andra beten. Förhoppningsvis kommer nog en och annan ”slemraket” (jobbslang för gädda), tycka att mina drag är tillräckligt intressanta också.
Mitt nästa äventyr blir nog att försöka övertyga min flickvän att en båt är den bästa investering vi kan göra. Kan ju inte bara fiska från land. Tills vi möts på isen, vid abborrgrynnan eller annat lämpligt tillfälle önskar jag mina nya klubbkamrater en trevlig ”silly season” (jo jag tycker nog att fiske är mysigare en varms sommardag).
Med hopp om en trevlig vinter för oss fiskare.
Stefan Hübinette
P.S Vad som menas med musik….återkommer jag till D.S